Pedofili & barnporr...

Pedofil- & barnporrdebatten har pågått länge och på sistone i synnerhet om hemsidan om pedofili. Jag bara måste lägga mig i den om detta vårt största tabu idag. Först: jag har varken egna barn och tänder heller inte sexuellt på småbarn, och för att ta död på all spekulation om min moralitet och etik så slår jag fast: Allt sex med tvång, plus sex mellan ej könsmogna barn och vuxna ska inte vara tillåtet. Pedofili må vara en läggning eller avvikelse. Men har någon den, så har någon den- det är ju hur den tar sig utlopp som är avgörande.

Jag har besökt sidan för att få mig en uppfattning om bakgrunden till allt om det som kallats pedofilhets... och deras avgörande synvinklar är högst tvivelaktiga. De uppviglar eller uppmanar inte till brott (och kan och ska därför helller inte lagligt tvingas till stängning), men de skriver bl.a: ”De som vill leva ut sin läggning får se till att de kan göra de under former där ingen ofrivillig tar skada”. Och där skjuter de sig själv i foten, då ett ej könsmoget bara inte bör ha sex av rena fysiska skäl, utan främst för att ett barns känslomässiga och mentala omognad omöjliggör ett trovärdigt samtycke till sex med en vuxen. Men jag tycker däremot inte att lagen kan förbjuda könsmogna 13-åringar att ha sex om de själva vill och om föräldrarna tycker det är OK. Det bör vara en helt privat, individuell eller familjeintern sak. Jag förstår varför det finns en åldersgräns för sexuellt umgänge, men den normen följs knappast av alla samtyckande som har sex. Man kan givetvis se det olämpliga i att en 14-åring och en 50-åring har sex enligt mig, men inte att ett brott faktiskt begås när ett personligt samtycke finns av alla inblandade, inklusive ev. föräldrars synpunkt.

Barnpornografi, då. Vad är egentligen barnpornografi och vem avgör det? Nakna barn? Knappast. Nakna barn i utmanande, vuxenliknande poser eller kläder? Väldigt tveksamt, men nej, då skulle maskeradfoton och klädkataloger vara omöjliga. Då skulle inga ”Little Miss Sunshine”-tävlingar för 7-åringar kunna hållas; ty man kan nämligen inte förbjuda dessa heller, hur sjuka och skruvade man än anser de vara. Och tvånget i dessa fall måste vara hart när omöjligt att reda ut om man inte kan spåra källan och undersöka bakgrunden. Tecknade bilder, filmer och spel då? Absolut inte, det är ju inga ”riktiga” barn och därmed inga offer inblandade, och även om jag själv tycker att dessa tecknade bilder är vidriga… så vore det att kriminalisera fiktion- och det ska vi inte. Här har polisens spärrande av tecknade sajter visat på ett kapsejsande av hanteringen med mediacensur. Sexuella akter mellan ej könsmoget barn och vuxen? Givetvis, och det är nu som jag ser det enda definitiva svaret ”bortom allt tvivel” vara ja och motsvara övergrepp. Medvetet innehav av dessa övergreppsbilder är straffbart därför att ett tvingande moment de facto begåtts för att kunna dokumenteras, varpå ett innehav gör att produktionen frodas och övergreppen kan fortsätta.

Men alla ska få uttrycka sin åsikt. Även en pedofil. Även de med en åsikt som är obekväm eller anses vara både ”onaturlig”, ”skrämmande” eller ”äcklig”. Äckel är inget skäl till en ändring av en så fundamental grundlag som tryckfriheten och yttrandefriheten. Ger vi efter på den när inga brottsuppviglingar, rena faktalögner eller direkta brottsorder ingår, så väntar censur, diktatur och fascism, och däri är ALLA utanför statsapparaten lidande förlorare. Det viktigaste i en öppen demokrati är att alla får säga sitt. Och det är då, i detta scenario som tre enkla argument varför det inte är en bra idé att agera ut sin sexuella läggning som går ut på att ha sex med ej könsmogna barn eller tvinga dem att ställa upp på fotografering mot deras vilja…, mot 120 argument från de som tycker det, kommer vara de som en majoritet väljer att stödja.

Så: ja, Svenne Banan får i sitt huvud tända på både våld, tortyr, lik, rån, djur och småbarn… men jag tycker hans praktisering av det är åt helvete. Exakt som jag tycker om våldtäkt, tycker jag om sex med ej könsmogna barn: Fantasier kan vem som helst ha och runka till dem… men inte att omsätta dem i praktiken! Likadant är det med öppen debatt om så skilda ämnen som rasism, självmord, nazism, anarki, fascism, anorexi och kommunism: i teorin kan man ha alla möjliga fördelsåsikter, men i den långa lopps-praktiken, inklusvive direkta uppmaningar, så är det helt andra femmor…
Man bör aldrig förbjuda en kontroversiell åsikt; det är när åsikten omsätts i handling som brottet begås. Det här är trots allt inte ”1984” eller ”Minority Report” där tankebrott och potentiella övergrepp får stävjas. Låt åsiktsforum vara öppna i laglig mening, även de mest obehagliga. Jag besökte exempelvis både Jehovas Vittnens och Sverigedemokraternas hemsida idag och hittade på ett par ögonblick åsikter jag både inte delar för en sekund och finner ”skrämmande”. Men inte fan ska de förbjudas uttrycka dem. Gillar man inte åsikterna, så får man motdebattera eller förespråka motsatsens fördelar. Som nu. Det finns en jävla massa skildringar av saker jag inte gillar i världen. Man jag varken vill, och ska inte heller ha rätt att förbjuda dem.
Avslutningsvis, så pratar jag flera gånger om året om både väder, vind, jobb och livsöden med bekanta som hyser invandrarfientliga åsikter… men jag slänger inte på luren så fort de ringer eller bojkottar dem ur mitt liv. Det är bara när själva invandrarfrågan kommer upp som jag hugger emot och undrar vad de är så rädda för.