Första gången jag såg Aung San Suu Kyis namn var en tillägnan på rockgruppen U2:s texthäfte under låten ”Kite” på plattan ”All that you can’t leave behind” från 2000. Då visste jag inte exakt vad detta namn handlade om. Det gör jag och en hel värld mer än tydligt idag. Det som händer i Burma just nu kan vara starten på något enormt i frihetens namn för 50 miljoner människor i denna diktatur. Lika stort som massakern på Himmelska Fridens Torg i Kina 1989 förhoppningsvis inte var förgäves i en lika stor kamp för samma typ av frihet som ändå kan skönjas på frammarsch där idag.
På en inte lika stor skala har en frihetskamp pågått i Sverige i frågan om sextjänstbranschen där pseudonymen/eskorten Isabella Lund länge försökt föra en debatt från sexsäljarnas sida men motarbetats från flera håll med mer än osjyssta medel, och nu främst genom att förhindras genom hot att framföra sin skildring av företeelsen prostitution. Säger man att det bara handlar om en hora som inte vet sitt eget bästa, innan man läst på mer om vad prostitution handlar om från BÅDA sidorna av branschen, så är man också del av en oinsatt förtryckarlobby.
Min jämförelse av kamperna kanske känns som oproportionell och orelaterad , men jag baserar den på en tydlig likhet: Kvinnor som försökts tystas genom hot där de bara hävdar att de, och deras likar, har frihetsrättigheter att göra vad de vill med sina liv. Så, båda: ge aldrig upp. Och Isabella, om eller när du nu tänker sluta blogga- ge ut en bok baserad på din blogg! Det lär inte finnas någon brist på förlag som vill ge ut ditt sprängstoff. Hela debatten om sextjänstbranschen behöver din röst och ditt material för framtiden!
Hmm... har förgäves försökt lägga in en Youtube-video här med U2:s "Kite". Bloggers funktion hänger sig, så njut själv här: http://www.youtube.com/watch?v=onjao_0RwTo
fredag 28 september 2007
torsdag 20 september 2007
En handfull nutidsobservationer...
* Vem mer än jag undviker att handla grönsaker och frukt på torg just av orsaken att slippa detta torghandlarnagglande (Det jag slipper är väl att, i egenskap av man, få tilltalet: vackra tjej, söta fröken, fina damen...)? Kalla mig jättegärna urtrista Svenne B. Jag går därför hellre till ICA för att få min färdiga prislapp och pröjsar gärna lite mer, för att slippa dessa fem minuters ögonblinkande, handgnuggande och ett malande av "halva priset, special price for you, du får 3 för 50 ", som får lantgårdens auktionsutropare att blekna... Vill jag diskutera om vad som helst, så väljer jag diskussionen och umgänget själv, tack! Ge mig bara det jag vill ha, här är pengar, hejdå!
Det är också en av de få saker jag ogillar med diverse utlandsresor: marknads- och torghandelns gnabb. Jag vill inte diskutera, tjafsa och förhandla om priset, och få ångestkval av att man endera blir turistskinnad eller driver handlarens och dennes stackars sjubarnsfamilj i konkurs och ut i svält. Så: Pris, pengar, deal, färdigt!
*Jag har genomskådat er, innehavare av biograftoaletterna! Nu har ni installerat vattenkranar som bara är automatiska och framför allt bara häver ur sig varmvatten! Ett äckligare knep för er att tvinga oss törstiga biobesökare att köpa en jävla massa läsk kan jag inte tänka mig. Onda ögat på er!
*Jag läste i morse att hamburgerkedjan MaX planerar att etablera sig i mellanöstern och främst Saudiarabien. Rätt vågat i Muhammed-rondellhundens eftermäle! Ett par skämtsamma tips till dem:
Det är också en av de få saker jag ogillar med diverse utlandsresor: marknads- och torghandelns gnabb. Jag vill inte diskutera, tjafsa och förhandla om priset, och få ångestkval av att man endera blir turistskinnad eller driver handlarens och dennes stackars sjubarnsfamilj i konkurs och ut i svält. Så: Pris, pengar, deal, färdigt!
*Jag har genomskådat er, innehavare av biograftoaletterna! Nu har ni installerat vattenkranar som bara är automatiska och framför allt bara häver ur sig varmvatten! Ett äckligare knep för er att tvinga oss törstiga biobesökare att köpa en jävla massa läsk kan jag inte tänka mig. Onda ögat på er!
*Jag läste i morse att hamburgerkedjan MaX planerar att etablera sig i mellanöstern och främst Saudiarabien. Rätt vågat i Muhammed-rondellhundens eftermäle! Ett par skämtsamma tips till dem:
- Sälj inga hot dogs (och ge dem för h-e inga profetnamn)
- Sälj inga skinkburgare
tisdag 18 september 2007
Svengelskfieringens kollaps!
Ledsen, Nisti Stêrk, det var öppet mål. Jag ville helst inte beröra just hennes skriverier igen (Jag har gjort det förut utan svar tillbaks. Och Nisti, erbjudandet om fikat står kvar!), men idag var det verkligen vidöppet. Jag gör det för min språkkärleks skull där jag har gått på den svenska skribentvärldens förkärlek för svengelska uttryck på gott och ont förut, flera gånger. Svengelskans intåg är gammalt, men det är så penibelt att se ökningen av användandet, där man antingen inte kan uttryckets betydelse fullt ut, stava till det, eller sätta det i rätt sammanhang.
Stêrks krönika i dagens Sthlm City innehåller felkonstruktionen av fenomenet walk-in closet. Stêrks version är walking closet. Inte bara en, utan tre gånger. Det är fascinerande och inte så lite komiskt med en så frekvent förekommande mediamänniska som inte lärt sig skriva detta fenomen, som hon ändå dreglar efter så mycket att få äga! Det vore nästan som för mig att berätta om min kärlek till film och skriva ”aktion triller”…( med särskrivning och allt!)
Men hon är verkligen inte ensam; var är alla skribenters och krönikörers korrekturläsare? Eller är de sina egna (rysning)? Jag gör mig självklart själv skyldig till både tappade bokstäver och kommateringar på min blogg och hemsida, men jag får inte X antal tusen spänn för besväret och når inte heller en halv miljon läsare med min publicerade okunnighet. I den hysteriska takt som saker skrivs idag, med alla gratistidningar och nätpublikationer, så är det givetvis en oundviklig baksmälle-effekt: Snabbt, snabbt. Kvantitet, kvantitet. Men det är givetvis kvaliteten som får lida pga den alltid närvarande mänskliga faktorn när det står tidsnöd och ekonomi på spel.
Tolka mig rätt, jag vill inte på personerna, ni är inte mindre värda för detta! Jag är som sagt en språknörd för att jag älskar språk och korrekthet i deras användande- när situationen behöver det. Nej, det är hela engelsk-svengelsk-trenden i sig som jag vill på, med det så desperat hippa överanvändandet, där det antingen redan finns svenskt bra alternativ eller när rädslans grupptryck i att vara ball dödar korrektheten; man vill vara så med och så inne… och så kan man inte hantera det språkmässigt.
Nejdå, svenskan löper inte någon risk att dö ut eller utarmas fullständigt. De invandrade orden chaufför, fönster, genre, kiosk, tejp, trottoar, tjej, parasoll, betala, dejting… har nödvändigt fyllt massor av luckor genom årtiondena och kommit just från utländska tidstrender. Och självklarheten är som störst i internetvärlden, där i stort sett hela dess tekniska uppbyggnad är på engelska. Det är nog bara en tidsfråga innan en språkdinosaurie som jag själv trampas ner, men inte utan kamp (haha)!
Så för all del, skribenter, fortsätt bara med era språkliga schabblanden. Just för underhållningens skull. Bortgöranden är nämligen ofta kul, vare sig det är en bokstavligen snubblande John Cleese eller en ordsnubblande Stêrk!
Stêrks krönika i dagens Sthlm City innehåller felkonstruktionen av fenomenet walk-in closet. Stêrks version är walking closet. Inte bara en, utan tre gånger. Det är fascinerande och inte så lite komiskt med en så frekvent förekommande mediamänniska som inte lärt sig skriva detta fenomen, som hon ändå dreglar efter så mycket att få äga! Det vore nästan som för mig att berätta om min kärlek till film och skriva ”aktion triller”…( med särskrivning och allt!)
Men hon är verkligen inte ensam; var är alla skribenters och krönikörers korrekturläsare? Eller är de sina egna (rysning)? Jag gör mig självklart själv skyldig till både tappade bokstäver och kommateringar på min blogg och hemsida, men jag får inte X antal tusen spänn för besväret och når inte heller en halv miljon läsare med min publicerade okunnighet. I den hysteriska takt som saker skrivs idag, med alla gratistidningar och nätpublikationer, så är det givetvis en oundviklig baksmälle-effekt: Snabbt, snabbt. Kvantitet, kvantitet. Men det är givetvis kvaliteten som får lida pga den alltid närvarande mänskliga faktorn när det står tidsnöd och ekonomi på spel.
Tolka mig rätt, jag vill inte på personerna, ni är inte mindre värda för detta! Jag är som sagt en språknörd för att jag älskar språk och korrekthet i deras användande- när situationen behöver det. Nej, det är hela engelsk-svengelsk-trenden i sig som jag vill på, med det så desperat hippa överanvändandet, där det antingen redan finns svenskt bra alternativ eller när rädslans grupptryck i att vara ball dödar korrektheten; man vill vara så med och så inne… och så kan man inte hantera det språkmässigt.
Nejdå, svenskan löper inte någon risk att dö ut eller utarmas fullständigt. De invandrade orden chaufför, fönster, genre, kiosk, tejp, trottoar, tjej, parasoll, betala, dejting… har nödvändigt fyllt massor av luckor genom årtiondena och kommit just från utländska tidstrender. Och självklarheten är som störst i internetvärlden, där i stort sett hela dess tekniska uppbyggnad är på engelska. Det är nog bara en tidsfråga innan en språkdinosaurie som jag själv trampas ner, men inte utan kamp (haha)!
Så för all del, skribenter, fortsätt bara med era språkliga schabblanden. Just för underhållningens skull. Bortgöranden är nämligen ofta kul, vare sig det är en bokstavligen snubblande John Cleese eller en ordsnubblande Stêrk!
torsdag 13 september 2007
Min totala motpol!
Jag brukar tjata om barnfrihetens fördelar och bilsamhällets nackdelar..., och denna artikel är verkligen min totala motpol av den jag är, dubbelt upp:
http://www.realtid.se/ArticlePages/200709/12/20070912162722_Realtid503/20070912162722_Realtid503.dbp.asp
En tävling i att föda mer barn; och texten är också lite nationalist-läskig: "Föd en patriot på Rysslands nationaldag..." Suck. Jag vet, det är ett annat land, annan kultur, annan samhällsstruktur... men jag ställer ändå frågan: behöver världen verkligen fler barn och fler SUV-fordon i samma paket? Jag vidhåller mina egna två enkla, stolta bidrag till planetens välmående:
1. Jag skaffar inga barn
2. Jag skaffar inga motorfordon
Bara ren uppmuntran till andra...
http://www.realtid.se/ArticlePages/200709/12/20070912162722_Realtid503/20070912162722_Realtid503.dbp.asp
En tävling i att föda mer barn; och texten är också lite nationalist-läskig: "Föd en patriot på Rysslands nationaldag..." Suck. Jag vet, det är ett annat land, annan kultur, annan samhällsstruktur... men jag ställer ändå frågan: behöver världen verkligen fler barn och fler SUV-fordon i samma paket? Jag vidhåller mina egna två enkla, stolta bidrag till planetens välmående:
1. Jag skaffar inga barn
2. Jag skaffar inga motorfordon
Bara ren uppmuntran till andra...
torsdag 6 september 2007
Muhammed-rondellhundens sista suck?
Lars Vilks Muhammed-rondellhunds cirkusturné världen runt är fascinerande; och dess skällande dör nog ut snart. Men debatten är nog så viktig. Mina synpunkter i korthet:
1. Teckningarna är en löjlig provokation i den form de är (och fula, om nu smak hade något värde). Vilks fullständiga syfte kan man spekulera i, men det är bara att följa hans egen version på den egna bloggen! Att ge sig på en så pass helig ko (hund?) som detta är ju lockande för en del, och självklart fullt tillåtet. Exakt likadant som i Jyllandsposten-fallet. Man visste förstås följderna av och riskerna med de oundvikliga motreaktionerna, men det gör inte att vi ska acceptera bemötandet av dödshot eller våld i NÅGOTS jäkla namn.
2. Ja, demonstranterna hade all rätt att demonstrera mot tidningen NE efter publikationen, vilket de också gjorde. Punkt slut. Förhoppningsvis läste de även sambands-artikeln och inser fördelarna med yttrande- och tryckfrihet... och kanske också får mod att framöver även demonstrera mot vissa av deras hemländers muslimskt trobaserade censur- och sedlighetslagar, tillika avrättningar av homosexuella, politiskt oliktänkande och icketroende. Sharialagar ger mig mardömmar… men det gör även kristna sexmoralpåhitt och historiska tillika vetenskapliga förnekelser, som bekant.
3. Varför är det så farligt för NE att utföra en enkel ursäkt för att man har sårat folks känslor? Det är ju bara att samtidigt fortsätta publicera vad de vill även efter detta ståhej och därmed aldrig ge vika för hot eller krav på censurering. Oavsett vilka dockor och flaggor som bränns!
4. Religionsfrihet, tryck- och yttrandefrihet måste kunna stå sida vid sida. Varken censur, våld, moralkakor och hot må segra. Sen har jag en åsikt att religioner i allmänhet måste genomgå massor av reformer och ändringar av grundvärden om de ska ha någon global funktion av gott framöver. De har de förvisso gjort, främst kristendomen efter århundraden av vidrigheter. Men det räcker tyvärr inte. Religioner hjälper, men stjälper också fruktansvärt världen över, och stjälpandet tycks tyvärr stå för majoriteten av effekterna än idag.
Jag själv har en andlig uppfattning- (som inte har alltför mycket gemensamt med någon av de 5 stora världsreligionerna) i den meningen att människan omöjligen kan vara den högsta skapelsen i universum, och att den skapande energikraft som genomsyrar den (och som inte utesluter någon vetenskaplig lag eller evolutionskedja) aldrig kan ta skada, förolämpas, eller döma något eller någon moraliskt sett.
Den kallas (bland mycket annat) valfri kärlek till frihet under personligt konsekvens-ansvar. Men jag skulle aldrig pracka den på någon annan som inte vill höra den, eller kräva att lagar eller statliga regler skulle upprättas efter den. Det är en uppfattning och inte fakta.
1. Teckningarna är en löjlig provokation i den form de är (och fula, om nu smak hade något värde). Vilks fullständiga syfte kan man spekulera i, men det är bara att följa hans egen version på den egna bloggen! Att ge sig på en så pass helig ko (hund?) som detta är ju lockande för en del, och självklart fullt tillåtet. Exakt likadant som i Jyllandsposten-fallet. Man visste förstås följderna av och riskerna med de oundvikliga motreaktionerna, men det gör inte att vi ska acceptera bemötandet av dödshot eller våld i NÅGOTS jäkla namn.
2. Ja, demonstranterna hade all rätt att demonstrera mot tidningen NE efter publikationen, vilket de också gjorde. Punkt slut. Förhoppningsvis läste de även sambands-artikeln och inser fördelarna med yttrande- och tryckfrihet... och kanske också får mod att framöver även demonstrera mot vissa av deras hemländers muslimskt trobaserade censur- och sedlighetslagar, tillika avrättningar av homosexuella, politiskt oliktänkande och icketroende. Sharialagar ger mig mardömmar… men det gör även kristna sexmoralpåhitt och historiska tillika vetenskapliga förnekelser, som bekant.
3. Varför är det så farligt för NE att utföra en enkel ursäkt för att man har sårat folks känslor? Det är ju bara att samtidigt fortsätta publicera vad de vill även efter detta ståhej och därmed aldrig ge vika för hot eller krav på censurering. Oavsett vilka dockor och flaggor som bränns!
4. Religionsfrihet, tryck- och yttrandefrihet måste kunna stå sida vid sida. Varken censur, våld, moralkakor och hot må segra. Sen har jag en åsikt att religioner i allmänhet måste genomgå massor av reformer och ändringar av grundvärden om de ska ha någon global funktion av gott framöver. De har de förvisso gjort, främst kristendomen efter århundraden av vidrigheter. Men det räcker tyvärr inte. Religioner hjälper, men stjälper också fruktansvärt världen över, och stjälpandet tycks tyvärr stå för majoriteten av effekterna än idag.
Jag själv har en andlig uppfattning- (som inte har alltför mycket gemensamt med någon av de 5 stora världsreligionerna) i den meningen att människan omöjligen kan vara den högsta skapelsen i universum, och att den skapande energikraft som genomsyrar den (och som inte utesluter någon vetenskaplig lag eller evolutionskedja) aldrig kan ta skada, förolämpas, eller döma något eller någon moraliskt sett.
Den kallas (bland mycket annat) valfri kärlek till frihet under personligt konsekvens-ansvar. Men jag skulle aldrig pracka den på någon annan som inte vill höra den, eller kräva att lagar eller statliga regler skulle upprättas efter den. Det är en uppfattning och inte fakta.
Hur ser våra pryllistor ut, egentligen?
Gränsen över till ämnet materialism från mitt inlägg om klasstillhörighet blev så självklar efter Alexandra Pascalidous riktigt bra Metro-krönika 21/8 om pryl- och konsumtionshysterin (Hon skriver faktiskt nästan alltid bra, men verkar så flamsig i TV-rutan!). Nu har jag inga barn, som det egentligen handlade om och jag är därmed inte kvalificerad att bedöma hur just de påverkas av bortskämdheten och prylberoendet, men: självklart är det en galopperande galenskap vi befinner oss i.
Den läskiga paradoxen är att utan konsumtion går ju inget samhälle runt så länge uppfinningen pengar finns. "Hjulen måste ju snurra", som det heter. Vi européer är standardmässigt otroligt lyckligt lottade i denna del på jorden och är vi inte tacksamma över det, så är det en gigantisk nackdel för var och en. Givetvis ska ingen på planeten behöva leva som på 800-talet om man inte vill, och den fattiga delen av världen vill ju givetvis komma ikapp väst. Men det kommer komma en gräns som alla måste dra (helst av fri vilja- utan lagtvång) och faktiskt ta ställning till sin levnadsstandard och priset av den. Dokumentärserien ”Planeten” är en bara en i raden illamåendeframkallande skildringar av hur jävligt läget är, rent förgiftningsmässigt (vid sidan av avgasutsläppen/växthuseffekten, utfiskningen, skogsavverkningen, då...) i spåren av vår konsumtion. Och jag har faktiskt i år både köpt lågenergilampor, börjat stänga av TV:n manuellt och badar aldrig i badkaret. Sopsorterat och pappersåtervunnit har jag fanatiskt gjort sedan åratal. Om min hyresvärd bara kunde införa kompost, plus container för plast & metall, så skulle min hjältegloria skina fulländat! Det är inte "PK-poäng" som jag försöker plocka här, utan bara rent jäkla sunt förnuft och samvete i aktion.
Men vad fan är det vi behöver egentligen i våra hem? Jag kan bara tala för mig själv nu: jag bor som ensam särbo i en etta på 37 kvm och är långt ifrån en pryltok och hagalen idiot som bara MÅSTE ha det allra senaste i teknik eller mode (mitt klädkonto räknar jag inte ens per månad, utan årligen!). Så vad är det då som jag äger i rent materialistiska föremål (förutom möbler, dammsugare och köksredskap), anser vara personligen nödvändigt- och som jag inte räknar som sjuk överkonsumtion? Jo:
Dator.
Internettillgång.
TV med hyfsat kabelutbud.
Stereo/Radio.
Musikinstrument (i mitt fall gitarr eller keyboard).
Telefontillgång
Dessa saker gör mig faktiskt dessutom både lycklig, kreativ och intelligent. Paradoxalt nog utarmar de inte min själ, utan förstärker den. Vad äger jag sen som jag KAN klara mig utan, men som jag ändå köpt för att jag VILLE? Jo:
Mobiltelefon (har ju fast abonnemang)
Mikrovågsugn (klart gränsfall, dock!)
Brödrost (också klart gränsfall, hehe…)
Stavmixer
Digitalkamera
Ipod
Campingtält
Div. sportprylar som tennisracket, fotboll, frisbee…
Och sedan har jag utelämnat sådant som ändå går att låna på bibliotek, eller finns att tillgå genom just Internet: böcker, filmer, dagstidningar och CD-plattor.
Det stannar faktiskt där för mig. Är då detta överlyx? Ni avgör. Hur ser era egna listor ut? Det viktigaste, som jag ser det är i alla fall att jag aldrig kommer skaffa motorfordon! Det här blir inte mitt sista inlägg i frågan, var så säkra...
Den läskiga paradoxen är att utan konsumtion går ju inget samhälle runt så länge uppfinningen pengar finns. "Hjulen måste ju snurra", som det heter. Vi européer är standardmässigt otroligt lyckligt lottade i denna del på jorden och är vi inte tacksamma över det, så är det en gigantisk nackdel för var och en. Givetvis ska ingen på planeten behöva leva som på 800-talet om man inte vill, och den fattiga delen av världen vill ju givetvis komma ikapp väst. Men det kommer komma en gräns som alla måste dra (helst av fri vilja- utan lagtvång) och faktiskt ta ställning till sin levnadsstandard och priset av den. Dokumentärserien ”Planeten” är en bara en i raden illamåendeframkallande skildringar av hur jävligt läget är, rent förgiftningsmässigt (vid sidan av avgasutsläppen/växthuseffekten, utfiskningen, skogsavverkningen, då...) i spåren av vår konsumtion. Och jag har faktiskt i år både köpt lågenergilampor, börjat stänga av TV:n manuellt och badar aldrig i badkaret. Sopsorterat och pappersåtervunnit har jag fanatiskt gjort sedan åratal. Om min hyresvärd bara kunde införa kompost, plus container för plast & metall, så skulle min hjältegloria skina fulländat! Det är inte "PK-poäng" som jag försöker plocka här, utan bara rent jäkla sunt förnuft och samvete i aktion.
Men vad fan är det vi behöver egentligen i våra hem? Jag kan bara tala för mig själv nu: jag bor som ensam särbo i en etta på 37 kvm och är långt ifrån en pryltok och hagalen idiot som bara MÅSTE ha det allra senaste i teknik eller mode (mitt klädkonto räknar jag inte ens per månad, utan årligen!). Så vad är det då som jag äger i rent materialistiska föremål (förutom möbler, dammsugare och köksredskap), anser vara personligen nödvändigt- och som jag inte räknar som sjuk överkonsumtion? Jo:
Dator.
Internettillgång.
TV med hyfsat kabelutbud.
Stereo/Radio.
Musikinstrument (i mitt fall gitarr eller keyboard).
Telefontillgång
Dessa saker gör mig faktiskt dessutom både lycklig, kreativ och intelligent. Paradoxalt nog utarmar de inte min själ, utan förstärker den. Vad äger jag sen som jag KAN klara mig utan, men som jag ändå köpt för att jag VILLE? Jo:
Mobiltelefon (har ju fast abonnemang)
Mikrovågsugn (klart gränsfall, dock!)
Brödrost (också klart gränsfall, hehe…)
Stavmixer
Digitalkamera
Ipod
Campingtält
Div. sportprylar som tennisracket, fotboll, frisbee…
Och sedan har jag utelämnat sådant som ändå går att låna på bibliotek, eller finns att tillgå genom just Internet: böcker, filmer, dagstidningar och CD-plattor.
Det stannar faktiskt där för mig. Är då detta överlyx? Ni avgör. Hur ser era egna listor ut? Det viktigaste, som jag ser det är i alla fall att jag aldrig kommer skaffa motorfordon! Det här blir inte mitt sista inlägg i frågan, var så säkra...
onsdag 5 september 2007
Deckarförfattarnas "strid" går mig helt förbi!
Käbbla på bara, ni deckarförfattare och deckarläsare, och det spelar ingen roll om bråket sker ur perspektivet om författarens kön eller stilkvalitet... denna lilla strid i media går mig (nästan, annars skulle jag ju inte posta detta!) helt förbi, därför att jag helt enkelt inte läser deckar- eller kriminalgenren längre. Absolut inte för att jag är för "fin" för den, utan för att det finns så mycket annat viktigare för mig att läsa. Som dagstidningar, ämnesböcker, biografier, bloggar, nätartiklar, plus romaner om livsöden som helt enkelt inte omfattar just lösningen av brott. Jag vet att genren inte är helt enkelspårig; den innefattar mängder av fina människoporträtt och sanningar om vår samtids samhällen. Jag läste ju hela Sjöwall/Wahlöös Roman om ett brott-svit om Martin Beck & co. Fantastiska böcker! Genren är kanon när den är bra, och smak inom all kultur är alltid lika sanningslöst att tävla i. Åsikter är ALDRIG fakta!
Men det räcker inte för mig; Jag uppslukas av så mycket annat som tävlar om min tid. Jag har dessutom aldrig glott på TV:s serier om Morse, Dalgleish, Midsomer Murders, Mordkommissionen... mm. Därför är jag glad att stolt omöjligförklara mig själv till att kunna delta i denna debatt. Inte intresserad= inte kvalificerad! Lika mycket som jag inte deltar i diskussionen om varje års melodifestivalslåtar...
Men det räcker inte för mig; Jag uppslukas av så mycket annat som tävlar om min tid. Jag har dessutom aldrig glott på TV:s serier om Morse, Dalgleish, Midsomer Murders, Mordkommissionen... mm. Därför är jag glad att stolt omöjligförklara mig själv till att kunna delta i denna debatt. Inte intresserad= inte kvalificerad! Lika mycket som jag inte deltar i diskussionen om varje års melodifestivalslåtar...
lördag 1 september 2007
Månadens största garv!
Det var länge sen jag skrattade så mycket. Det handlar inte om hån. Eller- jo, en hel del, men här är det inte elakt, bara skoj. Jag länkar först till "Herr drycks" fantastiskt entusiastiska blogg om de värsta skivomslagen någonsin:
http://katastrofalaomslag.blogspot.com/ Humorn är dessutom dubbelt så effektiv om man som jag, inte heller står ut med själva musiken i sig!
Denna hysteriskt roliga blogg ledde mig sedan till denna: http://www.svenskadansband.se/ Bilderna är kopieringsskyddade, så det går inte att visa ett exempel. men gå bara in på "Topp bilder"...,vilket även visar sidans exemplariska användande av saftiga särskrivningar: "Dans Musik, Gratis Dans Ringsignaler"... kul var ordet!
Låt oss hoppas att detta är ett varningstecken på stil och mode från den tid som flytt, som vi ska lära oss av och se till att detta ALDRIG kommer tillbaka! Eller? Vad sägs, i tonårs-Gällivarehängets & tuppkams-gelékladdets sjyssta tidevarv? Jag finns själv i modebrottsregistret, då jag fullt medvetet bar hockeyfrilla år 1987!
http://katastrofalaomslag.blogspot.com/ Humorn är dessutom dubbelt så effektiv om man som jag, inte heller står ut med själva musiken i sig!
Denna hysteriskt roliga blogg ledde mig sedan till denna: http://www.svenskadansband.se/ Bilderna är kopieringsskyddade, så det går inte att visa ett exempel. men gå bara in på "Topp bilder"...,vilket även visar sidans exemplariska användande av saftiga särskrivningar: "Dans Musik, Gratis Dans Ringsignaler"... kul var ordet!
Låt oss hoppas att detta är ett varningstecken på stil och mode från den tid som flytt, som vi ska lära oss av och se till att detta ALDRIG kommer tillbaka! Eller? Vad sägs, i tonårs-Gällivarehängets & tuppkams-gelékladdets sjyssta tidevarv? Jag finns själv i modebrottsregistret, då jag fullt medvetet bar hockeyfrilla år 1987!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
