"Fy fan vad vi är bra"... och i högriskzon för alkoholism?
I mitt jobb som verksamhetspersonal för Länkarna, så ingår att ibland hålla föreläsningar för skolklasser om konsekvenserna av att bli beroende. Detta tillstånd kallas däremot oftast för narkoman eller alkoholist, och det senare har jag själv varit sen jag var 25. Igår höll jag och min kollega föredrag för två grupper sjundeklassare. Nervigt för mig själv, men något jag verkligen vill göra i min identitet som nykter alkis.
Alkohol är vår enda lagliga drog förutom läkemedel. Det går idag aldrig att hindra människor från att evolvera eller utveckla sig. I detta ingår även driften att berusa sig eller njuta av substanser. Som liberal är jag principiellt emot nästan allt vad förbud heter. Beroende kan man bli av allt, som bekant. Jag står alla gånger för en förespråkan för fördelen med att avstå från alla sinnesförändrande substanser, istället för förbud. Fastnar man och behöver ta sig ur det, ska man få hjälp- alltså skadereduktion.
Så, självklart inser jag att 90% av de ungdomar vi snackade inför kommer ignorera vår föreläsning, börja dricka alkohol och testa andra droger... och av dessa, kommer 10% garanterat att fastna i det. Vårt samhälle bygger så mycket på alkohol att det ibland känns som att fäkta mot väderkvarnar. Men det viktigaste jag försökte nå ut med till dessa 13-14-åringar (förutom ett par smaskiga avskräckande skildringar av mina avgiftningar), var faktumet att ett beroende/missbruk är ett, av WHO, fullt erkänt sjukdomstillstånd- och därmed inget att skämmas över, plus att detta går i arv. De tjoande studenterna i dagarna, på lastbilsflak med skumpan flödande, har nog få aningar om ett sådant släktarv som undanhållits deras vetskap p.g.a av skam, skuld och ren medicinsk okunskap. Jag kommer aldrig skaffa egna barn. Men hade jag gjort det, så hade jag aldrig skämts över att upplysa dem om att alkoholism går i vår släkt och att risken därmed är mycket högre att de ska fastna i ett beroende. Lika naturligt som om det hade gällt nötallergi! Normaliteten av ett beroendetillstånd är svårt att få folk att inse, beroende (haha) på den oerhörda komplexiteten i det. Mer följer, var så säkra!
P.S: Sommarens första dag- my ass! Jag stod i morse vid busshållplatsen i 11 graders ishavsvindar och frös som en j-a snögubbe!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar