Länge sen jag skrev ett inlägg nu. Ojoj, det har inte saknats uppslag (VR:s prostitutionsartikel, ICA:s matfiffel, den eviga klimathotsdebatten, diverse globala religiösa vansinnesdomar, Fotbolls-EM...) men jag har saknat mental ork och skrivdrift. Jag har precis slutat min tjänst som missbruksrådgivare och ska börja nytt jobb efter nyår i en annan bransch, samtidigt som jag ska bli sambo och letar ny lägenhet… så det finns förklaringar. Nej, jag har nu passerat halvåret som bloggare och ett nytt år närmar sig, så det kändes verkligen dags för ett litet bokslut! Därför följer ett meta-inlägg:
När jag startade bloggen så trodde jag att det nästan skulle bli en enfrågeblogg om missbruk, alkoholism, behandlingar, tillfrisknande och 12-stegssnack… med ett och annat inslag om barnfrihet och Australien då dessa ämnen ”kan” jag så att säga. Men icke då. Jag har visserligen skrivit blandade krönikor på min hemsida sedan 2004, men kom in i bloggvärlden genom den underbara Sakine Madon. Jag läste hennes krönikor i City och höll med om så mycket saker som hon skrev om, att jag kollade upp henne på nätet och hittade hennes blogg år 2005. Därefter skedde min egen Big Bang in i främst den liberala bloggvärlden:
Jag har läst och fört dialoger med alla dessa fantastiska människor som jag aldrig hade hört talas om innan och deras åsikter: ”Blogge Bloggelito”, Louise Persson, ”Nihonshu”, Johnny ”Stationsvakt”, ”Enligt min humla-Josh”, Freddi "Dyslesbisk" W, Isabella Lund, ”Teflonminne”, ”Callisto”, Attila Toth, Johanna Nylander, ”Silverfisken”, Mattias Svensson, Hannah ”Projo”, Marcus ”Dove with gun”, ”Allotetraploid”, Oscar Swartz…och många, många fler. Jag har befäst min politiska värderingsidentitet som liberal med drag av socialliberal. Jag har lärt mig att skillnaden mellan ekonomisk politik, livsstilspolitik och lag-och rättspolitik är så enormt stor när man skärskådar politiska partier och block, med de stora frågorna: Stat eller individ? Stat eller marknad? Frihet eller trygghet? Kollektivism eller indvidualism? Jag har därmed skådat samhället från andra synvinklar än förut och tagit ställning i tunga och svåra ämnen i allt från prostitution, yttrandefrihet, fildelning, invandring & integration, mediagranskning, pedofili & barnporr, feminism & jämställdhet, sjukvård, könsroller, övervakning, miljödebatt och drogpolitik till religionskritik och andlighetstolknngar.
Jag har lärt mig skilja på seriösa bloggar från blajbloggar och vet idag vilket viktigt verktyg bloggen är i opinionsbildningen. Jag har lärt mig nya uttryck såsom posta och gammelmedia… och självklart skulle jag behöva läsa mer bloggar från den ”andra sidans” åsikter. Ibland har kommentarer utifrån varit enormt viktiga för min motivation; jag är ju en bekräftelsemänniska i mindre skala, och kan få lite ångest om jag inte postat på ett tag för rädslan att jag ska bli bortglömd på bloggkartan. Ofta har jag hoppat in och kommenterat- och lika ofta har jag postat inlägg- enbart för att stödja andra bloggare. Vissa bloggare känns det som om jag känner personligen och skulle gladeligen fika, käka middag eller åka på resa med!
Det har sammanfattningsvis varit en fantastisk resa i bloggosfären under dessa två år och är det fortfarande. Ibland känns det som om jag skulle behöva driva fler bloggar med separata inriktningar på Språkbruk, Missbruk, Sexköp, 12-steg, Musik, TV, Sport, mm. Jag får se hur det blir, helt enkelt. Mer följer!
Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg
fredag 7 december 2007
onsdag 7 november 2007
onsdag 1 augusti 2007
Mer om prostitution!
Scenario: En terapibyrå har en knepig kund, Mr. Smith, som gått ett par månader där för samtalsterapi. Han har fått Dr. Jones, som hittills har behandlat denne ganska framgångsrikt. Skulle Mr. Smith däremot börja ställa krav som Dr. Jones finner obehagliga, bli hotfull och våldsam mot både doktorn och hans kollegor på byrån, så skulle han bli ombedd att lämna byrån, bli portad och eventuellt bli anmäld för hot och våld hos polisen. Skulle han återkomma trots varningar, så får exempelvis väktare kliva in och avhysa. Verkar något konstigt? Nej. Men då byter vi helt enkelt bransch- från terapitjänster till sextjänster. Jag kan inte se någon jäkla skillnad i själva regelförhållandena. Kan ni? Nej, det är alltså tjänsten i sig som utförs, som anses otänkbar för att den involverar sex. EXAKT samma regler gäller för kunden Mr Smith hos eskortbyrån/bordellens Ms. Jones.
Debatten om denna bransch tycks inte ta slut och det ska den inte heller så länge Sverige envisas med att ha en sexköpslag, och så länge sexarbetare inte får komma till tals på samma villkor som andra. Det finns ett resonemang (bland många, ska sägas) som har hållit fundamental aggression vid liv i många frågor- i synnerhet när det gäller homosexualitet (även sedan bibelns doktrin gett vika) och nu ännu i prostitutionsfrågan i Sverige idag. Och detta fundamentalt galna resonemang verkar vara: bara för att jag själv inte vill något, så ska alla andra förbjudas göra det. Vad som är bäst för mig och majoriteten av mina bekanta, det ska vara bäst för alla. Jag själv har ingen lust att sälja sex. Men de som vill ska inte förbjudas.
Jag har levt sju år i Australien. Där gick jag periodvis hos escorter i Sydney, där denna bransch fungerar alldeles utmärkt… och reaktionen från några av mina polare (av båda könen) var så här: ”Nämen, gör du? Jaha. Okej. Trist att du inte hittar någon trevlig flickvän… hmm, vad kostar det egentligen?” Det ska bara vara olagligt att som kund uppföra sig på ett sätt som skulle vara olagligt i vilken annan bransch som helst. Själva tjänsten i sig, är det absolut inget fel på, annat än en personlig lämplighetsfaktor för jobbet. Fel är när brott begås. Den frivilliga etablerade sexbranschen är inget brott då inga offer finns, mer än det finns offer i någon annan branschsektor. JAG UPPREPAR: Inget lagbrott begås när tjänster utförs vid ömsesidigt samtycke, oavsett bransch och tjänsttyp när kunden/klienten sköter sig!
Problemet är att om sexköp legaliseras, så innebär det sannolikt en statlig, oinsatt myndighetsinblandning som jag kommit fram till inte kan vara av nytta. En avkriminalisering däremot gör att branschen sköts och internregleras av sexsäljarna själva. Vem annars kan branschen lika bra som de som sitter på själva tjänsterna? En marknadsbaserad bransch som helt avkriminaliseras, blir ju därmed självreglerande. Det ska inte behövas speciella arbetsförhållandelagar just i denna bransch, för då spär man på myten att alla sexarbetare är vilseledda, svaga stackare som inte vet sitt eget bästa. Allmänna lagar om arbetsskydd finns ju redan att gå efter! Fattar sedan inte heller motståndarna vilken attraktionskraft de etablerade och organiserade säljarna av sextjänster sitter på? Sex är en av de starkaste drivkrafterna människan har, och kommer alltid att finnas som en liknande drivfaktor inom sin bransch, där säljarna dikterar villkoren och har därmed rätt att sätta gränserna för vad kunderna får göra och inte göra. Övervakningskameror och utkastare som rycker in vid behov finns på inrättningarna i Sydney, även om många escorter gör house-calls; men då har de koll på vem som beställt tjänsten och kan vid misstanke om våld, rån eller tvång lättare anmäla och porta såna kunder för gott. De är de facto skyddade på ett helt annat sätt.
Jag ser inga problem med dessa faktorer; kameror finns i varenda butik och inrättning idag. Exemplet med kameror tycker jag illustrerar situationen ganska bra: De finns överallt. Ingen kund som uppför sig i en butik eller tunnelbanevagn har något att frukta- bara när man gör något fel i den meningen att man stjäl, eller med hot och våld ger sig på någon annan. Föreligger risk för kunden att bli upptäckt med att vara otrogen? Ja, då är det ens eget privata problem likväl som om man köper sprit och blir full, trots att man lovat sin partner att vara nykter… och då får man allt vara lite ärligare hemma, då. Men visst, legalisering är i alla fall en början i Sverige; vad som helst är bättre än så som det ser ut nu.
Som exempelvis terapeut, polis eller äldrevårdare, kan man aldrig 100%-igt veta vilka kunder, klienter eller patienter som man får och vet heller inte om dessa kommer bete sig på ett korrekt sätt. Men man antar ju givetvis det, annars skulle man ju inte hålla på med detta. Men om kunderna skulle börja vara otrevliga, hotfulla och våldsamma, så kan ju dessa yrkesgrupper anmäla sådana typer till polisen, utan minsta risk för att få ett stigma i pannan som säger: Dåligt yrke- fy fy! Dessa yrken må vara påfrestande för att de involverar socialt känsliga områden, kräver stora doser empati och engagemang, är psykiskt personligt uttömmande… och därmed passar de långtifrån alla personer. Exakt detsamma gäller sextjänstbranschen. Men de förra nämnda är lagliga och erhåller därmed samhällets skydd på ett annat sätt för sina anställda. Kan en sexsäljare på samma villkor anmäla liknande händelser? Knappast, och det är det som är sjukt. Vidare sjukt är också att staten i dagens läge anser att tjänsterna är både olämpliga, skadliga och inte borde finnas… men skatt ska det minsann betalas!
Den underförstådda moraliska koden av medmänskligt uppträdande finns överallt i ett fritt samhälle. Men i dagens frivilliga (och alltså INTE traffickingen eller människohandeln) prostitutionsvärld i Sverige är denna kod tyvärr totalt havererad, för att de kunder som ger sig in i den är olagliga, och kan med just den under-jord-skyddsmanteln som de prostituerade puffats in i, bete sig hur som helst! Än mer sjukt är också att säljandet är tillåtet, samtidigt som koppleri är förbjudet! Och därmed är samarbetsmöjligheterna (och inte hallickföreteelsen, som ju står för tvångsgrundat utnyttjande) och alltså den skyddande organiseringen inom de prostituerades krets borta. Sexuella tjänster, både tillgången och efterfrågan, kommer aldrig försvinna men trots det vill man genom att försvåra så mycket som möjligt för, och tvinga de som frivilligt säljer sex att lägga av med det. JAG UPPREPAR: denna bransch fungerar utmärkt i Australien (LÄS MER HÄR) där jag bott i 7 år och bevittnat den, på nära håll, som vilken annan bransch som helst- utan moraliskt förfall eller ökat direktrelaterat drogmissbruk. Men den funkar tydligen inte i Sverige, av den enda anledningen att den anses moraliskt otänkbar.
Mycket mer kan sägas. t.ex. om varför en könsmaktsordnings- synvinkel inte håller heller, då även manlig och homosexuell prostitution finns... men jag avslutar med en favoritfråga: vem är mest ”förnedrad”? Den som får 2000:- för en timmes sex eller den som betalar 2000:- för en timmes sex?
Debatten om denna bransch tycks inte ta slut och det ska den inte heller så länge Sverige envisas med att ha en sexköpslag, och så länge sexarbetare inte får komma till tals på samma villkor som andra. Det finns ett resonemang (bland många, ska sägas) som har hållit fundamental aggression vid liv i många frågor- i synnerhet när det gäller homosexualitet (även sedan bibelns doktrin gett vika) och nu ännu i prostitutionsfrågan i Sverige idag. Och detta fundamentalt galna resonemang verkar vara: bara för att jag själv inte vill något, så ska alla andra förbjudas göra det. Vad som är bäst för mig och majoriteten av mina bekanta, det ska vara bäst för alla. Jag själv har ingen lust att sälja sex. Men de som vill ska inte förbjudas.
Jag har levt sju år i Australien. Där gick jag periodvis hos escorter i Sydney, där denna bransch fungerar alldeles utmärkt… och reaktionen från några av mina polare (av båda könen) var så här: ”Nämen, gör du? Jaha. Okej. Trist att du inte hittar någon trevlig flickvän… hmm, vad kostar det egentligen?” Det ska bara vara olagligt att som kund uppföra sig på ett sätt som skulle vara olagligt i vilken annan bransch som helst. Själva tjänsten i sig, är det absolut inget fel på, annat än en personlig lämplighetsfaktor för jobbet. Fel är när brott begås. Den frivilliga etablerade sexbranschen är inget brott då inga offer finns, mer än det finns offer i någon annan branschsektor. JAG UPPREPAR: Inget lagbrott begås när tjänster utförs vid ömsesidigt samtycke, oavsett bransch och tjänsttyp när kunden/klienten sköter sig!
Problemet är att om sexköp legaliseras, så innebär det sannolikt en statlig, oinsatt myndighetsinblandning som jag kommit fram till inte kan vara av nytta. En avkriminalisering däremot gör att branschen sköts och internregleras av sexsäljarna själva. Vem annars kan branschen lika bra som de som sitter på själva tjänsterna? En marknadsbaserad bransch som helt avkriminaliseras, blir ju därmed självreglerande. Det ska inte behövas speciella arbetsförhållandelagar just i denna bransch, för då spär man på myten att alla sexarbetare är vilseledda, svaga stackare som inte vet sitt eget bästa. Allmänna lagar om arbetsskydd finns ju redan att gå efter! Fattar sedan inte heller motståndarna vilken attraktionskraft de etablerade och organiserade säljarna av sextjänster sitter på? Sex är en av de starkaste drivkrafterna människan har, och kommer alltid att finnas som en liknande drivfaktor inom sin bransch, där säljarna dikterar villkoren och har därmed rätt att sätta gränserna för vad kunderna får göra och inte göra. Övervakningskameror och utkastare som rycker in vid behov finns på inrättningarna i Sydney, även om många escorter gör house-calls; men då har de koll på vem som beställt tjänsten och kan vid misstanke om våld, rån eller tvång lättare anmäla och porta såna kunder för gott. De är de facto skyddade på ett helt annat sätt.
Jag ser inga problem med dessa faktorer; kameror finns i varenda butik och inrättning idag. Exemplet med kameror tycker jag illustrerar situationen ganska bra: De finns överallt. Ingen kund som uppför sig i en butik eller tunnelbanevagn har något att frukta- bara när man gör något fel i den meningen att man stjäl, eller med hot och våld ger sig på någon annan. Föreligger risk för kunden att bli upptäckt med att vara otrogen? Ja, då är det ens eget privata problem likväl som om man köper sprit och blir full, trots att man lovat sin partner att vara nykter… och då får man allt vara lite ärligare hemma, då. Men visst, legalisering är i alla fall en början i Sverige; vad som helst är bättre än så som det ser ut nu.
Som exempelvis terapeut, polis eller äldrevårdare, kan man aldrig 100%-igt veta vilka kunder, klienter eller patienter som man får och vet heller inte om dessa kommer bete sig på ett korrekt sätt. Men man antar ju givetvis det, annars skulle man ju inte hålla på med detta. Men om kunderna skulle börja vara otrevliga, hotfulla och våldsamma, så kan ju dessa yrkesgrupper anmäla sådana typer till polisen, utan minsta risk för att få ett stigma i pannan som säger: Dåligt yrke- fy fy! Dessa yrken må vara påfrestande för att de involverar socialt känsliga områden, kräver stora doser empati och engagemang, är psykiskt personligt uttömmande… och därmed passar de långtifrån alla personer. Exakt detsamma gäller sextjänstbranschen. Men de förra nämnda är lagliga och erhåller därmed samhällets skydd på ett annat sätt för sina anställda. Kan en sexsäljare på samma villkor anmäla liknande händelser? Knappast, och det är det som är sjukt. Vidare sjukt är också att staten i dagens läge anser att tjänsterna är både olämpliga, skadliga och inte borde finnas… men skatt ska det minsann betalas!
Den underförstådda moraliska koden av medmänskligt uppträdande finns överallt i ett fritt samhälle. Men i dagens frivilliga (och alltså INTE traffickingen eller människohandeln) prostitutionsvärld i Sverige är denna kod tyvärr totalt havererad, för att de kunder som ger sig in i den är olagliga, och kan med just den under-jord-skyddsmanteln som de prostituerade puffats in i, bete sig hur som helst! Än mer sjukt är också att säljandet är tillåtet, samtidigt som koppleri är förbjudet! Och därmed är samarbetsmöjligheterna (och inte hallickföreteelsen, som ju står för tvångsgrundat utnyttjande) och alltså den skyddande organiseringen inom de prostituerades krets borta. Sexuella tjänster, både tillgången och efterfrågan, kommer aldrig försvinna men trots det vill man genom att försvåra så mycket som möjligt för, och tvinga de som frivilligt säljer sex att lägga av med det. JAG UPPREPAR: denna bransch fungerar utmärkt i Australien (LÄS MER HÄR) där jag bott i 7 år och bevittnat den, på nära håll, som vilken annan bransch som helst- utan moraliskt förfall eller ökat direktrelaterat drogmissbruk. Men den funkar tydligen inte i Sverige, av den enda anledningen att den anses moraliskt otänkbar.
Mycket mer kan sägas. t.ex. om varför en könsmaktsordnings- synvinkel inte håller heller, då även manlig och homosexuell prostitution finns... men jag avslutar med en favoritfråga: vem är mest ”förnedrad”? Den som får 2000:- för en timmes sex eller den som betalar 2000:- för en timmes sex?
onsdag 9 maj 2007
Lagstifta mot det fria valet?!
Miljöpartiets Peter Eriksson satt i SVT:s morgonsoffa i morse och klagade över Göran Perssons val att börja jobba som konsult på pr-byrån JKL. Nej, jag har inte mycket till övers för Persson och bryr mig inte vad han gör efter partiavgången så länge han inte skadar någon fysiskt. Men det gör Eriksson (och en en hel drös med andra vänsterskribenter) och hans ordval ger mig rysningar. Han tycker det borde lagstiftas om att en avgående minister ska ha ett obligatoriskt karensår inom politiken innan denne ger sig i kast med någon som helst annan karriär. Jag hoppas han överdriver: ännu en enbart moralisk synpunkt, förvandlad till en tvångströja av partipolitisk lojalitet, och som någon vill stifta till lag! ”Det skadar politiken i helhet” menar han.
Nej för h-e, det handlar bara om just den vänsterblockspolitik som han själv förespråkar, och inget annat. Valets sura baksmälla har fortfarande inte gått över för vänstern- tacka fan för att de känner sig huggna i ryggen av en partiledare som visat sitt rätta godsägaransikte sen åratal tillbaks. Men hade en avgången borgerlig minister sadlat om och börjat som konsult åt LO eller något vänsterkollektiv, så hade det nog applåderats högljutt. Jag tillhör inget politiskt parti eller block, ska jag understryka. Jag gillar inte Reinfeldt heller. Jag är liberal med ett stänk av socialliberal. Här ska inte lagstiftas mot det fria valet, och synnerhet när det inte grundar sig på något annat än lagmoraliska synpunkter! Det har det redan gjorts med anledning av sexköpslagen. Mer om detta framöver.
OK, även (neutrala?) statsvetare hävdar en moralisk fy-fy-synvinkel om att "gränserna suddas ut". Det förändrar lik förbannat inte att detta inte ska ha med lagstiftning att göra. Möjligen ska en klausul i ett anställningsavtal- men fan inte lag.
Nej för h-e, det handlar bara om just den vänsterblockspolitik som han själv förespråkar, och inget annat. Valets sura baksmälla har fortfarande inte gått över för vänstern- tacka fan för att de känner sig huggna i ryggen av en partiledare som visat sitt rätta godsägaransikte sen åratal tillbaks. Men hade en avgången borgerlig minister sadlat om och börjat som konsult åt LO eller något vänsterkollektiv, så hade det nog applåderats högljutt. Jag tillhör inget politiskt parti eller block, ska jag understryka. Jag gillar inte Reinfeldt heller. Jag är liberal med ett stänk av socialliberal. Här ska inte lagstiftas mot det fria valet, och synnerhet när det inte grundar sig på något annat än lagmoraliska synpunkter! Det har det redan gjorts med anledning av sexköpslagen. Mer om detta framöver.
OK, även (neutrala?) statsvetare hävdar en moralisk fy-fy-synvinkel om att "gränserna suddas ut". Det förändrar lik förbannat inte att detta inte ska ha med lagstiftning att göra. Möjligen ska en klausul i ett anställningsavtal- men fan inte lag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
