Orwell spådde rätt...

Då är vi snart där. Grattis, Thomas Bodström! Det som "bara" är ett utredningsförslag, är kanske det mest skrämmande jag hört på länge. Jag har sagt det förr, att på allmän plats tycker jag det är OK med övervakningskameror. Men gränsen går vid ens egen dörr, mobil och mail. Jag är själv personligen inte nojig eller paranoid för egen del eller vidkommande. Jag skulle faktiskt helt ärligt inte störas av att det satt en kamera enbart i mitt vardagsrum, ty min egen självkänsla är orubblig. Men det är återigen principen att man vill ha fullständig, totalitär kontroll över alla sina medborgare utan deras samtycke, som jag avskyr, och i synnerhet det här:

"Däremellan ska uppgifterna göras tillgängliga och lätt sökbara för polisen enligt två olika lagrum, där det ena varken kräver någon särskild misstänkt eller domstolsbeslut".
Ansvarsfrihet i händerna på godtyckliga maktkickare- och- utövare, alltså. Och där litar jag inte på alla, sorry!

Det spelar ingen roll att uppgifterna kommer raderas efter ett år. Det spelar ingen roll att den som inte begår nåt fel, inte har något att frukta. Den som ofrivilligt individuellt bevakas utan misstanke för något är inte fri! Det är inte svårare än så. Jag vill inte ha ett sådant samhälle. Jag vill dessutom höra fakta som garanterar att Madrid- och Londonbombningarna aldrig hade inträffat tack vare just denna typen av ingrepp! Inte? Då så.

Det dubbla rövknullet är väl dessutom att det är vi/kunderna som kommer drabbas av kostnaden för denna fullständigt vidriga verksamhet… men det hade vi förvisso gjort ändå via skattenotan, väl? Så, jag ändrar mig i liknelsen med Orwells "1984" från mitt gamla inlägg- det är tydligen inte bara det som är på väg, utan Hellers "Moment 22" också- arrggh!

Att övervakas eller inte?

Ang. den FRA-lag som kan komma att klubbas igenom snart: Jag själv har varken något brottsligt eller skamfyllt (vilket härligt godtyckligt uttryck!) att dölja, och tanken på att någon skulle avlyssna min telefon eller e-mailtrafik fyller mig inte med oro en sekund. Fan, jag skulle till och med kunna gå med på en installerad övervakningskamera så de kan spela in band efter band på hur jag petar näsan, har kinky-sex med min tjej, går omkring naken och ser på våldsfilmer… ja det är ungefär så ”olagligt” jag lever idag!

Jag är inte alarmist; risken att det skulle bli ett fascistiskt, diktatoriskt Orwell-samhälle av Sverige ser jag också som obefintlig. USA bär väl ännu inte sådana tydliga konsekvensspår av The Patriot Act, eller måste jag läsa på mer? Dock finns faktiskt svenska smulor av den praktiken, i fråga om sexköpslagen- där vuxna individer inte får bestämma över vad man vill göra med sin egen kropp, och narkotikalagarna, där vuxna normalbrukare (och inte langare) av mildare substanser än alkohol inte anses veta sitt eget bästa.

Men det är grundprincipen- ”Bodströmssamhällets princip”, alltså, att staten tar på sig uniformen för att godtyckligt och måfåigt kunna övervaka all telefon- och Internettrafik över nationsgränserna, med allt vad det innebär av polisens resurser, som får mig på tvären. Kameraövervakning av allmänna utrymmen såsom tunnelbanor, bussar och stadstorg ser jag inga större bekymmer med, men innanför individens dörr ska ni fan inte gå! Jag skiter för egen del i, som nämnt, om jag bevakas då jag inte lidit av paranoja eller skam sen jag slutade dricka alkohol. Men jag kan däremot vara principiellt solidarisk med alla andra som lider av det. Ordet integritet vill jag helst inte använda- det har söndermalts nog i media. Och givetvis, paradoxalt nog så begås en merpart av alla våldsdåd inomhus… det om något av två onda ting borde vara en mer trovärdig motivering till övervakning från gamle Bodström!

Är detta baserat på en statlig tjänsteåkomma, egentligen; ett dolt sjukligt kontrollbehov, likt en överbeskyddande förälder som inte kan finna sig i att barnen blivit vuxna och faktiskt kan ta egna beslut? Och maskerar detta kontrollbehov med skyddsmotiveringar av alla de slag?

Ha- nu vet jag; varför inte skissa på en roman eller filmmanus, vars text jag delar och samskriver med en polare utomlands…? Och grejen kan vara att vi i skämtsam ton kommer låta som terrorister i vår korrespondens. Den fiktiva texten/romanen skulle ju givetvis handla om både barnporr, al-Qaida, bombtillverklning, vapensmuggling, trafficking och allt man kan tänka sig som skulle ge utslag på övervakningsapparaturen av jordskalvs-proportioner. Dagen det sedan knackar på min dörr och SÄPO står där med vapen och häktningsorder, så ska jag lugnt öppna, undra vad fan de vill och agera precis så fullt oskyldig som jag faktiskt är i min egenskap som samvetsren medborgare: Jag har ju bara skrivit fiktion och gjort research!